Försmak av jul

Den fantastiskt uthålliga hösten kommer nu i skymundan för julkabarén "Ingen tid för julefrid" som jag är djupt involverad i. Texterna ska slipas och ensemblen repeterar för fullt inför premiären på Helsingborgs Stadsteater den 3 december kl 15. Sen följer i Helsingborg ytterligare 7 föreställningar. Den 10 december gästspelar ensemblen på Loftet, Hedmanska gården vid Lilla Torg i Malmö.
Biljettförsäljningen pågår för fullt.

I trädgården har de nya lökarna kommit i jorden, dahliorna i inplockade, de fåtaliga äpplena inplockade, löv inräfsade i rabatterna för att glädja daggmaskarna och som skydd för ömtåliga rötter. Koltrastarna sprätter för fullt. Gunneran har dock ännu inte blivit inbäddad.

Dahliorna upptagna

Några frostnätter i rad knäckte blad, stänglar och blommor på dahliorna. Så det var bara att bita i det sura äpplet och gräva upp knölarna. Ganska odramatiskt egentligen och ingen himlastormande omsorg eftersom de läggs i papperskassar efter att det mesta av jorden är bortskakad. Sedan stuvades de in i en lagerbokhylla nere i pannrummet som numera är ganska svalt efter byte av värmesystem till värmepump. En och annan daggmask drog sig skyndsamt in i mitten och går dessvärre ett uttorkningsöde till mötes. Andra fick jag tag i så de kunde läggas tillbaka i jorden. Med påskrift på kassarna ska sorteringen och planteringen till våren gå som en dans.

Vad är barnvänligt?

Underbart! I mäklarannonsen är "Barnvänligt" det första ord man möter. En helt stensatt tomt med en studsmatta.
Hur formas de barn som växer upp här? Vilken syn på barns behov har föräldrar - och mäklare? Den stora altanen anses också ge ett mervärde.

Naturen magiska matematik

Studerar man fröämnenas placering på en solros syns det tydligt att de sitter i spiralform. Det finns matematiska beräkningar för det.

Ser man en dahlia rakt upp i blomman på nära håll blir motsvarande spiralform också tydlig. Det gyllene snittet illustrerat i form av spröda kronblad. Det ger en extra dimension åt naturens under och kopplingen till ämnen som matte. Här har mattelärarna mycket att hämta. Då är förstås risken stor att ämnet blir intressant för många fler elever...

Trädets dag i Helsingborg

Lördagen den 24 hyllas TRÄDET genom en rad aktiviteter i Helsingborg. Centrum är Slottshagen, parken bakom Kärnan från Sundet räknat. Med start klockan 13 i "Grytan" blir det musik, trädplantering, prat på scenen om favoritträd och framtidens parkträd samt kåseri. Själv ska jag fungera som konferencier och presentera de medverkande. Bland dem finns naturligtvis helsingborgaren Christel Kvant som skrivit den fina boken Trädets tid med underbara bilder av Viktor Kvant.
Deltagarna i en tipsrunda kan delta i utlottning av fantastiskt fina träd. Och självklart uppmuntras alla att gå den Trädslinga som finns upplagd nere ifrån centrum och upp på Landborgen där flera underbara parker ligger i rad.
Nere på Hamntorget börjar dagen kl 12 med en annan trädplantering och det som en manifestation till att staden nu har passerat befolkningsantalet 130 000.

År 2011 lyfts trädens betydelse fram på många olika sätt över hela jorden genom FNs organ och olika organisationer.

Bilderna ovan visar min ljusinstallation "Glödbädd" i en av de makalösa avenboksgångarna på Fredriksdals Museer och Trädgårdar i Helsingborg, sen en stig på Stenshuvud på Österlen samt underst gräsmattan med majestätiska träd framför Sofiero Slott i Helsingborg. Tänk bort träden och allt blir platt och ointressant. Nedan från den egna trädgården på Österlen: Det manchuriska valnötsträdet vid gräsmattan, kallad Colloseum och kaskadpilen vid näckrosdammen Notre Damm samt Piltunneln. Omöjligt att tänka denna trädgård utan träd. Dessutom heter det ju TRÄDgård.

Egen skörd är guld värd

Vaxbönor i massor, rikligt med haricots verts och åtskilliga lila bönor. Allt på stör, bara höga och klängande sorter, för annars släpar de i marken och blir grusiga. Tyvärr tappar de lila färgen och blir gröna vid kokning och man ska ju inte äta råa bönor (något skadligt ämne). Underbart att skörda själv! Tänk dessa mängder från enbar från tre påsar. Vecka efter vecka. Verkligen lönsamt vid sidan av glädjen i egenskörd. Och gommens njutning. Så gott!

Och sen skogens guld. Härligt att en höstfuktig dag dra på sig stölvar och långärmad skjorta och dra till skogs. Munderingen är för fästingarnas skull. Stift och spray ska göra mig oaptitlig och klädseln svårtillgänglig. Korgen har vännen Birgitta Kjörck målat en gång till min 40-års dag och kniven är från WWF.
Visst är naturens gåvor generösa.

Bilder till artikeln i Svenska Dagbladet

I Svenska Dagbladets bilaga Magasinet (länk) fanns flera bilder i reportaget om trädgården i Vitaby. Av olika skäl finns bara en bild med i nätversionen. Däremot publiceras hela Agneta Ullenius inspirerande text.

Pumpträdgårdern ligger närmast huset och är ett stensatt trädgårdsrum med buxbomsklot och många krukor som byts ut mot aktuell blomning.

Austinrosen Constance Spry växer ymnigt på en blåmålad portal. Just den rosen och denna bild är använd på omslaget till min underhållande roman ÖDELAGD (länk).

En trevlig ros är Madame Boll. Den hette tidigare Comte de Chambord vilket jag tycker är ett trevligare namn och det skapar lite större namnmässig jämställdhet i rabatterna genom att en man förovanlighetens skull får träda fram. En portlandros, doftande, remonterande.

Nya klättertorn för olika clematis har vi snickrat efter egna ritningar. Gjorda i 45x45 mm stolpar och 25x25 mm läkt. Målade i en grön färg som även finns på trädgårdsmöblerna vid Vita Platsen.

Vatten ska man ha i en trädgård. Vi har tre olika dammar. Detta är den största, Notre Damm (man måste tillåta sig att ha lite roligt, bl a genom att namnge olika delar efter eget huvud. I min senaste bok "Om lusten att trädgårdera" (länk) finns kapitlet "Vikten av vatten" med både funderingar kring just vikten av vatten i en trädgård och praktiska tips.

Clematis av alla de slag tillför härlig blomning och växtkraft i en trädgård. Man förstorar sina kvadratmeter genom att odla på höjden.

Ska man satsa på en enda klätter/klängros ska det vara New Dawn. Blommar ihärdigt, har en fin blekrosa färg och viss doft. Kan bli kraftig med rätt jord och växtplats. Vi har flera exemplar. Denna växer i ett gammalt äppelträd. Knotiga grenar står i fin kontrast till de delikata blommorna.

Skugga och sol. Träd är en nödvändighet i en trädgård (som namnet säger). Piltunneln bjuder på växlingar. Den är finast i sol då effekten blir störst av kontrasterna mellan ljus och mörker. Vanlig pil, energiskogsvarianten växer kraftigt och fordrar återkommande klippning. Av bortklippta skott man man förnya och föryngra samt fläta en koja, göra en pilevall eller snabbt få en grön inramning till en sittplats.

Rosen Felicité Parmentier doftar härligt och har en delikat, ljus färg. Dessa kraftfulla exemplar kommer från Raskarums Plantskola (länk). Läs mer om min bok OM LUSTEN ATT TRÄDGÅRDERA på länken. Boken finns hos välsorterade bokhandlare som Killbergs i Helsingborg, Bokvalet vid Fridhemstorget i Malmö, Drottninggatans Bok & Bild i Stockholm samt hos alla näthandlare som Adlibris, Bokus, Bokia. Tipsa gärna om fler ställen där den finns.

Rosprat i Svenska dagbladet

Lördagens Magasin- och bostadsbilaga i Svenska Dagbladet, det vill säga den 20 augusti, bjöd på ett färgsprakande uppslag från trädgården i Vitaby. På nätet, på SvDs hemsida, (länk) finns bara Kalles bild på mig samt Agenta Ullenius text. Den tryckta versionen innehåller dessutom 10-11 av mina bilder från trädgården.
Artikeln har fokus på rosor. Tyvärr finns inga referenser till nya boken "Om lusten att trädgårdera"(länk) som innehåller två kapitel med direkt roskoppling: Modet att kasta en ros samt Kan man ha för många rosor. Där kunde SvD kammat hem en extra poäng.
Men av reaktionerna att döma var det många som ändå drog den parallellen. Eller?

Sköna sensommarn

Dahliorna visar upp sig: Vita, rosa, mörkt vinröda, röda. Olika sorter som alla vecklar ut sina kronblad i frikostigt antal. Och ju fler man klipper av och tar in, desto fler nya kommer. En slurk gödning får jag nog ge dem som uppmuntran så de inte tappar stinget. De ska ju dessutom klara sig i källaren under vintern och då kan det behövas lite mat i magen, dvs rotknölarna.

Och nu har sent sådda vaxbönor och haricots verts kommit ikapp tidsförlusten. De tar skadan igen genom att mogna i massor. Vi äter dem på längden och tvären. Nyskördade, nykokta vaxbönor med bara en driva parmesan... Mmmmm

Så här i augusti går det inte att förtiga de väldoftande floxen. Jag har läst att man bör dela dem efter ett par år för att de inte ska få svampsjukdomar. Så nu svämmar rabatterna över. Fast de rent vita är för få, medan de laxrosa är för många. Det blir till att ta fram spaden till hösten. Det känns lite brutalt att hugga plantorna mitt itu. Men det klarar de galant. 

De rosarosarosa liljorna var köpta som vita på trädgårdsmässan. Inte bara jag utan många andra har fått fel. Men såhär i kruka som kan flyttas går de an trots den myckna och felaktiga färgen. Och så snart prakten är över sätts krukorna i skymundan bakom hassellunden.
Sedan tar jag fram dem på vårkanten, befriar dem från den fuktsäkra täckningen och kollar om de överlevt. Fast det är säkrare att ta upp lökarna och förvara dem i källaren. Då vill det till att märka påsarna med rätt färgangivelse, liksom dahliorna.
Nu står hoppet till lite sol och värme. Det kan bli ljuvliga sensommardagar på Österlen då.
Kul att tidskriften Trädgårdsliv lyfte fram min bok "Om lusten att trädgårdera".

Massverkan ger effekt

Mer från Enköping. Höga häckar som ramar in och ger stadga, stora och mjukt svängda rabatter med begränsat antal olika växter men där varje sort är planterade i frikostigt antal. För massverkan är A o O om man vill skapa effekter.

Breda blad och färgstarkt ställs mot olika sorters gräs i neutrala toner ger kontrast till stora bestånd av flox, dagliljor, nävor, blodormrot, blodtopp, hosta, röllekor. Gångar som slingrar sig och vyer som dyker upp och försvinner.

Så fantastiskt att få all denna inspiration alldeles gratis (bortsett från resan t o r Enköping). Tänk om fler kommuner satsade på motsvarande sätt. Trädgårdsturismen skulle då få ytterligare luft under bladen. Mycket finns redan, men mer kan skapas, mycket mer.
Och så bra för självförtroendet hos de boende:
- Jag bor i Enköping.
- Oh, staden med alla parkerna!
Jämför kapitlet "Inspirerande besök" i min nya bok "Om lusten att trädgårdera".

Inspirerande Enköping

De parkansvariga i Enköping - enligt egen utsago Sveriges närmaste stad - har förstått att sätta stadens namn på trädgårdskartan. Jag hade hört mycket, sett en del bilder och kollat deras hemsida. Men inte trott att det var SÅ intressant och inspirerande.Betecknande att kommunens är med i Swedish Society of Public Parks and Gardens, en organisation för anläggningar som lockar turister och andra besökare. Att befolkningen i Enköping får extra råg i ryggen är också lätt att förstå.

Kvalitet ger utdelning. Att anlita den holländske designern Piet Oudolf har varit ett klokt beslut. Att satsa på kunniga designers och kompetenta anläggare lönar sig. Att offentliga, öppna parker kan mäta sig med många visningsanläggningar med entré tillhör annars inte vardagen.
Genomgående är bestånden stora av gräs och olika perenner. Inget duttande med enstaka plantor här och där. Även rondellerna i Enköping är värda att titta närmare på.

Och genomgående följs den huvudregel som gäller för alla spännande, intressanta och inspirerande trädgårdar: Rum och överraskningar bakom nästa hörn. Inga totala överblickar i själva parkerna, däremot promenader med öppna ytor mellan de olika trädgårdarna.

Hemma i Vitaby tog vi sedan på oss de kritiska glasögonen. Hmm Nu får det bli mer av färre. Eller mer av det som finns. Vi har redan börjat men vissa krafttag i trädgårderandet behövs. Att inte vara sentimental. Så när augusti går mot sitt slut, kommer grävglada spadar fram.

Mer om Enköping följer. Så bra att jag slagit ett slag för kommunen gröna och blommande satsningar i min nya bok "Om lusten att trädgårdera", som bl a magasinet Trädgårdsliv lyft fram på ett smickrande sätt.

Återbruk av urnor

Under rosdagarna på Fredriksdal i början av juli i år gjorde jag en stor installation genom ett "Roskrocket". Framför den vackra herrgården stod två stora urnor.

De var gjorda i en form av spånskivor som svarmålats och sedan patinerats med rostliknande färg för att fullborda illusionen av åldrande järn. I två murarhinkar som också patinerats planterade jag två rosor och grå växter. Rosorna var Felicité Parmentier ( en i varje hink) samt Duchesse de Montebello respektive Belle Amour.

När rosdagarna passerat plockades installationen ner. Urnorna i fuskjärn (en del besökare trodde de var äkta) fälldes ihop. Men denna vecka står de (till och med i morgon fredagen den 22 juli) utanför Mölle Stationshus, Galleri Annexet där Jan Haellquist och Carl E Blomberg ställer ut smide (passande med järnurnor) respektive måleri.

"Utan insyn 2", bild av Carl E Blomberg.

"Tre båtar", smide av Jan Haellquist, ytbehandlade för placering utomhus.